Undertecknad har i sin ägo en avräkningsbok mellan Horndals bruk och dess landbonde i Bagghyttan, Anders Lind. Det är en mycket intressant läsning, och med hjälp av denna bok samt By kyrkoarkiv skall jag försöka ge en bild av en landbondes liv i mitten av 1800-talet.

Anders Lind var född i Falun 1804, hans far var soldat med namnet Gångare. När, och varför, Anders Lind kom till By socken är inte känt. År 1826 var han dock dräng i Säfsbo hos Anders Jansson. I granngården hos Jan Andersson fanns en piga, Maria Jansdotter, född i Valla nyårsdagen 1806. (Anm.: hon var syster till min farfars farmor.) Ungdomarna träffades tydligen, tycke uppstod, och 1828 gick de till prästen. Den 27 maj detta år gifte de sig, och med i boet hade Maria den ”oäkta” sonen Jan, 4 år.

1829 var Anders Lind dagkarl hos Per Ersson i Horndals by, men flyttade samma år till Horndals bruk. I mars 1835 blev han sedan landbonde i Bagghyttan. I avräkningsboken med bruket saknas några blad i slutet, men i boken kan man följa hans liv i Bagghyttan fram till 1863. Troligen lämnade han över landbogården omkring 1866 till sonen Claes. Anders Lind dog i Bagghyttan 1885, hustrun Maria var då död sedan 1879. Makarna hade 10 barn samt hustruns oä son Jan, och ättlingar finns fortfarande i Horndal och på andra platser.

Men nu till avräkningsboken. Som landbonde under bruket tog Anders ut sina förnödenheter i bruksmagasinet. Alla uttag är noterade i avräkningsboken. Dessutom en del kontanta ersättningar som bruket erlade under årens lopp. T.ex. ersättning för en slipsten med 7 Rdr 24 skill och 4 Rdr 24 skill för liar som Anders köpt i By kyrkby. Första uttaget på bruksmagasinet sker redan den 16 mars 1835 med 24 kappar råg och 8 kappar korn. I april tar han ut ytterligare 24 kappar av vardera råg och korn, men också 2 skålpund salt och 3 skålpund strömming. Det behövdes ju spannmål till både bröd och såning, annan mat i huset, liar till skörden och en slipsten att slipa dem på. Första året i Bagghyttan måste han dock köpa både svahö och gödsel, som bruket betalade och förde upp på räkning. Totalt tog han första året ut varor och annat

för 133 Rdr 4 skill 2 runst. Inkomsterna var däremot små första året, i avräkningsboken finns infört 24 skill för handbokning vid Valla hytta av 3 tunnor ”Betzbergs” malm, och 36 skill för utförda 4 ½ mansdagsverken. Då fick han bättre betalt av bruket att gå till Hedemora med ett brev eller hela 1 Rdr 24 skill. Men det tog säkerligen en hel dag eller mer att gå fram och tillbaka. Gissningsvis gick han då över Jelken, Pålsbenning, Jönvik, Grådö och till Hedemora. Resultatet första året blev en skuld till bruket på mer än 130 Rdr. Så fortgår det år efter år. Anders Lind tar ut råg och korn, salt och strömming m.m. men också kontanter som bruket lämnar och noterar. T.ex. år 1836, då bruket noterar Anders för inrop på auktioner i Bagghyttan och Horndals by, samt på auktion i Ingeborgbo, där Anders ropar in en häst för 60 Rdr. Totalt blev det auktionsskulder på 296 Rdr. Bruket betalar också Bagghyttan åvilande hemmansräntor, avgifter till kyrkan och präst m.m. samt för samvetsgrant upp allt detta i avräkningsboken. Inkomsterna är i regel små, forkörning av kol och malm, 4 Rdr för att köra 400 murtegel från Rörshyttan o.s.v.

År 1863, sista året som finns kvar i avräkningsboken, hade Anders Lind skuld till Horndals bruk på 2.005 Rdr 35 ½ skill. Efter nära 30 års slit bland Bagghyttans stenbackar, med malm- och kolkörning, och dåligt betalda dagsverken vid bruket i Valla och Horndal!

Om sonen Claes som tog över Bagghyttan även ärvde skulderna förmäler inte avräkningsboken.

Så var det i den gamla goda tiden!

    Georg Johansson, Horndal